Avreglering har blivit på modet                                 2011-11-20 SHg
Många nya (nygamla) ideér  har dykt upp.
De är kanske bra men genomförandet har i många fall lett till konsekvenser, som man inte hade förutsett.
Det gäller att tänka efter före!

Tidigare hade SJ monopol på tågtrafiken, Svenska Postväsendet delade ut brev och paket, eldistributörerna sålde el inom sina koncessionsområden, skolan var statlig eller kommunal, sjukhusen var statliga eller landstingsägda osv.
Nu skall allt utsättas för konkurrens.

Det gäller inte enbart den nya borgerliga regeringens agenda.
Det startades under den socialdemokratiska regeringens era.
Det gäller inte bara  konflikten mellan samhällets eller privat ägande.
 
Liberalisering i all ära, men det gäller att ha rimliga vilkor för friheten.
Medlemskapet i EU har medfört att vi tvingats anta många regler, som inte är anpassade till vårt lands speciella förhållanden.

Avregleringen och liknade företelser tas upp i flera av de övriga ansnitten och här görs en sammanfattning och utvidgning av av problemen.

Problemet är i allmänhet att åtgärderna genomförs för snabbt.
Besluten är inte genomtänkta!
Konsekvenserna av besluten blir inte som man förväntat sig.
Åtgärder genomförs i stor skala utan att ha prövats.

Man tror att alla svenskarna vill spela på lotteri!
Men den normale svensken vill jobba och göra rätt för sig.

Det är nog bara vissa (många) politiker som gillar att spela.

Förr fanns livförsäkringar, som många tecknade för att trygga sin ålderdom.
Barnförsäkringar tecknades för att ungdomarna skulle kunna studera.
Det visade sig att inflationen urholkade dem så att det inte blev den standard som man hade förväntat sig.
Den goda tanken blev till ett verkligt lurendrejeri!
Men de som lånade pengarna kunde bygga upp svensk industri.

Realtillgångar var mycket bättre!
Men alla (småfolket) hade inte alltid möjlighet att satsa på dem.
Ett egna hem var en god investering (även högt belånade).
Inflation är det "konkursade" sammhällets stöld från spararna.
Realräntelån fick inte införas!

ATP- striden.
Med en (avhoppads) rösts övervikt antogs pensionsbeslutet.
Som senare visade sig inte kunde hålla.
Det visade sig egentligen vara ett pyramidspel.
Det har omarbetats, men resultatet är ändå inte tillfredställande.
Det gäller i stort sett alla pensioner (tjänstepensioner).

Lotteri- Sverge
Det är egentligen inte bättre att olika pensionsfonder skall placera pengarna i aktier och att allmänheten skall kunna få välja mellan olika spekulanters fonder.
Intresset för att välja visade sig inte fara särskilt stort.
Inbitna spelare satsar hellre på lotterier och att spela på trav e. d.
Men folk i gemen inser att man inte har tid eller resurser på att välja.

Samhället måste stå för grundtryggheten.
Och den beror på hur samhället utvecklas (hur industrin växer).
Den enskilde medborgaren får ordna kompletterande trygghet själv.
Men det skall ske på hederliga vilkor!
Samhället skall övervaka pensionbolag och dyligt.

Upphandling
Staten, kommunerna och landstingen måste lägga ut stora entrepenader som offentlig upphandling.
Inget lokalt mygel är tillåtet!
Verkligheten har visat att resultatet av detta har orsakat många problem.
Kommunerna kan inte köpa elen från sitt eget elverk!
De lokala taxibolagen slås ut av främmande storbolag.
Snöröjningen sköts av långväga entrepenörer.
Maten till skolor och vårdhem kan inte köpas lokalt (närproducerat).
Lokala handlare mister sitt kundunderlag
Inarbetade standarder slås sönder och reservdelar blir svårinköpta.
Det lokala näringslivet slås ut!

Det sunda förnuftet ersätts av stelbenta lagregler!
Besluten var inte genomtänkta och anpassade till Svenska förhållanden.

Exempel
Glödlampor skall inte längre få marknadsföras inom EU. (De har för låg verkningsgrad).
95 % av effekten blir till värme. Men i Norden behöver vi värme under den mörka årstiden, som sammanfaller med den kalla tiden.
För lampor med små effekter och lampor som används ytterst sällan har verkningsgraden liten betydelse och merpriset för de ännu inte färdigutvecklade nya ljuspunkterna är betydande. 
Låt användaren bestämma.

Leverantören av elektricitet skall väljas.
Lokala eldistributionsföreningar får inte tvångsansluta abonnenter.
Allt skall inköpas på en global maknad. Intresset för byte av elleverantör är svagt.
Det har resulterat  att ett oligopol av tre stora producenter har uppstått. 
Myndigheterna  går ut och propaganderar för leverantörsbyte. 
Byte av alla elmätare har genomförts till en stor kostnad.

Elpriset
Vad man inte insett är att elen har en mycket låg priselasitet.
När belysning infördes (i början på 1900-talet) kostade elen 0,5 á 1 kr/kWh.
Det var lika mycket som en industriarbetare tjänade per timme!
I dag tjänar han 100 gånger mera.
Folk bryr sig inte om vad elen kostar. Det är en för liten del i en normal budget.
Förr tilläts kollektivmätning i flerbostadshus. Hyran, värmen, vattnet, sophämtningen mm debiterades schablonmässigt per kvadratmeter.
Men den lilla elkostnaden skall det kinesas med.

Jordbrukspolitiken hade sverige äntligen fått ordning på.
Men i och med EU-inträdet har vi åter fått ett subventionerinssystem.
Sverige skall stödja vin- och tobacksodlingar i Frankrike och stora gårdar i Sydverige.
Ur försvassynpunkt bör Sverige kunna vara självförsörjande med matt mm.
Nu överförs mejerihanteringen,slakterierana och till utlandägda koncerner.
Svenska bondgårdar kan inte konkurrera med sviuppfögning etc.

Slutsats
Sverge måste tänka på att landet skall fungera i alla väder!
Modenycker inom alla områden måste tänkas igenom mycket noga.
Konsekvenserna av besluten måste undersökas. 
Sunt förnuft måste få råda. 

Tidigare fanns många privata läkare
Privatläkare har med sjukvårdsreformen svårt att få ekonomin att gå ihop. 

Så infördes att samhället skulle stå för kostnaderna.
Privata kunde inte konkurrera med de subventionerade priserna.
Privat läkarna fick flytta in på vårdcentraler och fick sänkta löner.

Så skulle det privata få återuppstå.
Patienterna listades att tillhöra närbelägna vårdcentraler.
Samhället skulle betala en schabloniserad kostnad per  listad patient.
Vårsentralerna byggdes ut på många ställen, men de fick personalproblem och läkarbrist. Stafettläkare blev en dyrbar lösning, men läkarna tjänade bättre.
Kontinuiteten (att träffa samma läkare) försvann.
För sjuka patienter blev det ett problem och byråkratin växte.
Privata vårdcentraler fick ta över de sjukaste, men fick inte mycket mera betalt för bättre vård.

Stora koncerner tar över vård- och ålderdomshem.  
Kontrollen av kvaliteén blir svår att upprätthålla!

Tillåt privata läkarhus och vårdanstalter, men sätt dem under kontroll.
Allmänheten är nog den bästa kontrollanten.

Skolan skall fostra för framtiden
Förr fanns det gott om privatskolor.
Så infördes att samhället skulle stå för kostnaderna.
Privata kunde inte konkurrera med de subventionerade skolorna
Endast ett fåtal elitskolor återstod.
Många var internat för utlandeplacerde föräldrars barn

Så skulle det privata få återuppstå.
Samhället skulle betala en schabloniserad kostnad per skolelev Eleverna skulle kunna få välja skola. De bästa skolorna skulle få elever. 
Det går kanske bra i storstäderna, men på landbygden krävs skolhem osv.  

I vissa kommuner har privata fått köpa de kommunala skolorna till mycket låga priser.
Man hade tänkt sig att lärarna skulle bilda kolektiv och att undervisningen skulle bli bra.
Men verkligheten har delvis blivit en annan.
Stora koncerner har bildats som driver skolorna som kommerciella projekt.
Kvaliteén har blivit svår att kontrollera.
I vissa fall har vinsterna blivit anmärkningsvärt stora.
Kan man verkligen driva skolorna så rationellt?

Här finns mycket att göra.
Låt eleverna bestämma mycket mera.
Låt reultaten bli utslagsgivande.
Avänd standardprov som bedömningsgrund.

Den kollektiva trafiken består bland annat av järnvägar, bussar, tunnelbana och spårvagnar.


Järnvägen
Det svenska järnvägnätet byggdes i huvudsak under 1800-talet.
Sverige har ett av de längsta järnvägsnäten i världen (räknat per invånare).
Det byggdes upp av staten och privata bolag.
När alla privata bolag hade förstatligats beslöt man att trafiken skulle utsättas för konkurrens.
 Statens järnvägar uppdelades på Banverket (banorna), SJ (persontrafiken), Green Cargo (godstrafiken) och en hel del andra bolag.
Privata aktörer skulle få köra på banorna i konkurrens.

Spåren
Banverket utlokaliserades och miste därmed nästan hälften av personalen.  
Mycket kompetens och erfarenhet gick förlorad. 
Samtidigt satsades på nya banor (bl.a. Mälarbanan, Sveabanan Ostkustbanan).
Kostnaden för underhåll av befintligt järnvägnät drogs ned och banor slopades.

Resultatet av uppdelningen och det bristande underhållet samt personalens missnöje med uppdelningen och den byråkratiska inställningen visade sig i total tågkaos under två vintrar. 
Ansvarsfördelningen mellan de olika bolagen var inte självklar. 
En sommar kunde man inte köpa biljetter på Stockholms Central under flera dagar.
Vinterns snöfall orsakade krångel med växlarna och tågen och Hallsbergs bangård var stängd i flera dagar.
Förseningar var legio. "Går som tåget" var inget slagord längre.
Numera ingår Banverket i Trafikverket och nya omorganisationer genomförs.
Samordning med planering av vägar torde knappast förbättra sitautionen.
Skall man konkurrer om underhållsanslag?
 
Persontrafiken
SJ chefen fick avgå efter uttlandet om järnvägen som "plotikernas lekstuga".
Sanningen har sitt pris.

Slut på gnäll.
Slut på lekstuga. In med kompetens! Underhåll befintligt.
Skaffa en stark organisation (trafikledning), som bestämmer hur tågen skall gå.
Koppla samman vagnar från olika arrangörer av tågtrafik så att resenärens önskemål uppfylls.

Förslag på hur trafiken skall ordnas finns under andra flikar:
Trafiksäkerhet, Järnvägar, Sveriges Järnvägar, Elbilar, Elvägar.