Ideerr_nya\Fjärrvärme_2011-01-11

Fjärrvärme

Historisk utveckling

Fjärrvärmeledningar har utbyggts i flertalet större samhällen.

Det har blivit en tävlan mellan kommunerna att bygga ut fjärrvärmen.

Först baserades den på oljeeldade panncentraler sedan har panncentralerna byggts ut för andra bränslen såsom skogsavfall, flis, sopor, torv osv.

I vissa fall är de kompletterade till värmekraftverk, som kan alstra elektricitet.

Även relativt små aggregat har byggts.Vad är drivkraften?

Miljön 

Många små pannor ger oönskade utsläpp av koloxid, koldioxid och sotpartiklar mm.

De har även en relativt dålig verkningsgrad, som kan förbättras med större panncentraler.

Ekonomin

Jämfört med separat oljeeldning och elvärme (inklusive skatter) kan priset hållas relativt konkurrenskraftigt.

Byråkrati  

Tidigare har förbud för direktverkand elvärme och tvångsanslutning till fjärrvärme medfört att vattenburen el måste installeras i husen till en relativt hög anläggningskostnad..

Lönsamhet

Vid tät flerbostadsbebyggelse kan flera panncentraler ersättas av en fjärrvärmecentral och utbyggnadskostnaden för kulvertarna blir relativt liten.

Vid villabebyggelse blir kostnaden för kulvertar relativt mycket högre och det krävs en hög exploateringsgrad (relativt tät villabebyggelse) för lönsamhet.

Småhusområden i närheten av flerbostadshus kan lätt anslutas.

Fjärrvärme kräver ett visst värmebehov inom ett visst begränsat område.

Var går gränsen?

Energibesparing 

Numera är det populärt att göra energisnåla hus. Det har inriktats på småhus, men även flerbostadshus kan göras betydligt energisnålare än vad som är vanligt.

Därmed minskar värmebehovet och lönsamheten med fjärrvärme.

I gles byggd används värmepumpar som tar sin energi ur luften eller jorden: yt- eller djupjord.

Solfångare är även ett alternativ. Dessutom finns solpaneler som alstrar elektricitet.

Solen skall skina för att det skall bli effektivt. Vinterhalvåret är därför problematiskt.

Kombination med jordvärme kan bli en lösning.

Ytjordvärmepumpar skapar is kring slingorna och vårsolen utnyttjas för att töa ren dem.

Värmepumpar kräver el för sin drift och luftvärmepumpar kan minska elbehovet 1/3 del.

De kräver ofta kompletteringsvärme.

Energibehov

Energi till ett bostadshus består i huvudsak av tre delar:

-                                          Transmission: förluster genom väggar och tak

-                                          Ventilation: förluster genom dörrar fönster och fläktar från kök och badrum

-                                          Förbrukningsvarmvatten: för bad, disk, rengöring mm.

Dessutom behövs el för belysning, matlagning, kylförvaring, disk och tvätt mm.
Denna energi blir till stor del värme som kan tillgodogöras bostaden.

Människan själv alstara även värme.

.

Ny bostadsområden

Värmebehov

Nya byggnader kan göras mycket energisnålare än vad som är brukligt för närvarande.

Flerbostadshus kan göras som breda hus och läggas runt en inomhusgård.

Småhus förses med energibesparande åtgärder.

Värme från el (belysning) och människor kan tillvaratas på ett effektivt sätt.

Ventillatinsluftens värme bör återvinnas.

Kulvertar

Om en stor del av de investeringar, som görs i fjärrvärmekulvertar, istället läggs på isolering av husen och andra energibesparande åtgärder minskar värmebehovet så mycket att fjärrvärme normalt inte blir lönsamt!

De enorma investeringar, som görs i fjärrvärmenäten är slöseri!

Utbyggnaden bör begränsas till vissa områden:

Produktion av fjärrvärme

Panncentralerna eldas med gas, olja, pellets, flis, sopor, torv o.d.

Det är endast sopförbränning som är energisnålt.

Papper har stort energiinnehåll men bör ha sorterats bort för återvinning.

Plast bör även återvinnas separat.

Energiskogar borde inte få utnyttjas utan jordens produktion bör återgå till jorden.

Skogsavfall bör lämnas kvar i skogen för att berika jorden för framtida återväxt.

Värmetillförsel

Den nya bebyggelsen bör utformas på ett energieffektivt sätt.

Husen orienteras på ett lämpligt sätt i förhållande till varandra och solen.

De kläds med solpaneler och/eller solfångare på väggar och tak. 

Luft- och jordvärme kan utnyttjas på de flesta platser.

Resten kan tillföras med el.

Direktvärmande el blir åter tillåten.
Den kan regleras på ett mycket energieffektivt sätt.

Termostater på varje element håller temperaturen på rätt nivå och vädringen blir minimal. 

Eventuell överskottsvärme kan tillvaratas via ventilationsluften.

Elnäten måste dimensioneras även med hänsyn till laddning av elbilar (under natten).

Slutsats

I många fall har beslut om att bygga ut fjärrvärme varit ett stort misstag!

Man har investerat (grävt ned) ett enormt kapital, som borde ha satsas på energibesparing.

Energin är oförstörbar men man kan hushålla bättre med den!

Vi bör satsa på att inte bränna upp jordens reserver! 

Analogt

Nedgrävning av kablar för bredband, som kan överföras trådlöst..

Miljarder har gjorts i mätarbyte vid el (men ej vid fjärrvärme eller vatten!)

Miljarder har lagts ned på nedgrävning av luftledningar i kabel

osv. 

Många beslut har baserats mera på tro än vetande.

Tillfälliga opinioner har styrt utvecklingen!