IPensionen
Först en rejäl pension
Det var ett av argumenten i en debatt för länge sedan.
Människan har alltid strävat efter trygghet
I U – länderna skaffar man sig många barn för att de skall stå för försörjningen på äldre dar.
Hedra din fader och moder …
I västerlandet har man en materiell syn på problemet.
Livförsäkring
Tidigare fanns livförsäkringar, som åts upp av inflationen. Det är samhällets stora bedrägeri!
Det belopp som man förväntade sig på ålderns dar hade inte samma köpkraft som när man tecknade försäkringen. Räntan var ofta så låg att försäkringen o praktiken var en ren stöld.
På den tiden var det ofta lönsamt att låna och industrins uppbyggnad skedde med lånade medel under många år.
ATP - striden
Pensionsdebatten handlade delvis om beloppet skulle vara inbetalt eller tas ut ur produktionen vid aktuell tidpunkt. I verkligheten tas alltid pengarna ur det löpande överskottet, men det blir större om det skapas av lönsamma investeringar. Nu har spärren slagit till!
Sparandet skall alltså investeras i något som ger god lönsamhet!
Man finansierade även pensionen genom arbetsgivaravgifter som måste betalas in och egenföretagarna hade frivillighet.
De insamlade medlen skulle ju inte lägga på hög utan investeras i något produktivt!
Företagen kunde låna tillbaka pengarna direkt och behövde endast betala in en liten del.
Många kommuner betalade inte alls in pensionerna.
Det tvångssparande som infördes var alltså fiktivt.
Nu skall man välja pensionsfond vilket torde bli rena lotteriet.
Var pensionen bra?
Att ett tu tre bli av med jobbet, umgänget med arbetskamraterna och en meningsfull sysselsättning är svårt för många.
För andra är det äntligen slut på slitet och man kan njuta sitt otium och ägna sig åt sina fritidintressen. Men alla har inte sådana.
De flesta skulle nog vilja ha något att gå till men alla kan inte finna det lämpliga.
Nej inför en långsam övergång till sysslolösheten.
Alla behöver inte få pension vid en viss ålder!
Beroende på arbetsuppgifterna kan 75 %, 50 %, 25 % arbete bibehållas.
Ibland kan det vara på samma arbetsplats, men det kan även vara andra arbetsuppgifter.
Hur mycket av pensionen som skall tas ut i pengar kan vara individuellt.
Många nya arbetsuppgifter lämpade för åldringar kan tillskapas. Deltider bör accepteras.
Inom parkförvaltning, åldringsvård, skolor, affärer …
Men framförallt bör de gamla erfarna vara mentorer åt unga.
Alla unga bör få jobb och alla gamla bör få jobba så länge de vill och kan.
Polisen: Ungdomars klotter, förstörelse, och allmän laglöshet måste bekämpas och övervakas. Det kan ske genom att vuxna patrullerar gator och bostadsområden, ungdomar utbildas till blomkvistare osv. Vissa personer måste övervakas i det tysta.
Skolan: Buset i skolan, stora klasser, individuell hjälp åt vissa elever osv.
Åldringsvård: Väntjänster och andra hjälporganisationer i all ära men behovet är enormt.
Hur organiseras sysselsättningen? .
Rösträttsålder
De politiska partierna tävlar om att övertrumfa varandra med olika löften.
Ett är att ge mera till pensionärerna. Pensionärerna är en stor grupp potentiella väljare!
Det ställer frågan: Vilka är väljare? Vem har rösträtt?
Samhället har gått från ståndriksdag till allmänna val.
Först var rösträtten graderad (40- gradiga skalan).
Man ansåg att vissa hade ”större förstånd”. Rikedom visade på att man kunde mera.
Så småningom avskaffades detta och kvinnlig rösträtt infördes.
Rösträttsåldern har sänkts och i kyrkoval är den ännu lägre.
Myndighetsålder och rätt att handla på systemet har egna regler.
Men anta att alla människors lika värde borde beaktas.
Då borde barnen även ha rösträtt.
För de allra minsta fick väl föräldrarna rösta.
Då blev barnbidraget en viktigare faktor för politikerna.
Då skulle skolan och barnomsorgen prioriteras.
Skulle säkrare cykelvägar byggas i större omfattning.
Vad är rätt?