Behöver vi kärnkraft?

Kärnkraft_2010-03-12 Shg

Atomkraft är ett laddat (fult) ord.

Det används ofta synonymt med kärnkraft och associeras till atombomben.

Det anses av många vara något farligt som inte bör få finnas.

Problemet kan analyseras utifrån många aspekter:

• teoretisk fysik och kemi
• den mänskliga faktorn
• miljösynpunkter
• politisk strategi
• upphandling
• uppbyggnad
• energi

Punkterna kommenteras i bakvänd ordning och den första utelämnas t.v.

Sverige och världen i övrigt är i stort behov av energi i form av elektricitet.

I ett kärnkraftverk kan elenergi tillverkas. 

Det vanligaste är att uran delas i en kärnreaktion varvid värme utvecklas. Denna värme tillvaratas ungefär på samma sätt som i ett bränsle- eldat kraftverk. Ungefär en tredjedel av värmen kan utnyttjas via ångturbiner som driver elgeneratorer. Resten måste kylas bort.

(En uppskattning är att kraftverken iForsmark värmer Botten havet ungefär lika mycket som Dalälven kyler).

Denna värme kan tillvaratas, men det medför oftast att turbinens verkningsgrad minskas. 

Kraftvärmeverk, som eldas med kol, olja, flis eller avfall, utnyttjar denna metod.

Rektorer finns i Forsmark (3), Ringhals (4) och Oskarshamn (3) sedan Barsebäck (2 små) lagts ned.

De 10 rektorerna producerar tillsammans ungefär hälften av landets behov av elektricitet.

I världen finns 31 länder med kommersiell kärnkraft och totalt 439 reaktorer i drift. 

För varje aggregat bör finnas en ansvarig leverantör.
Vid uppbyggnaden av Ringhals 1 och 2 inköptes turbin, generator, kontrollutrustning och många andra delar från olika håll (billigast).
Det blev inget bra resultat. Det är svårt att kontrollera allt och att få delarna att passa ihop.

Säkerheten och dokumentationen måste kontrolleras noga.
Personalen måste vara välutbildad.

Kärnkraften gav billig energi och i välden byggdes i  snabb takt många kraftverk av olika typ .

När en härdsmälta inträffade i Harrisburg växte opinionen mot kärnkraft trotts att ingen människa kom tillskada.
Haveriet i Tjernobyl, som orsakade stor skada, ökade farhågorna.

Den olyckan berodde på ett fruktansvärt vansinnigt beslut av ledningen. Skadornas omfattningblev stora på grund av att det var en reaktor utan yttre skydd.
Sådana byggs inte numera.

Risken för att flera olyckor skulle inträffa skrämde allmänheten.
Detta utnyttjades i politisk propaganda. Centerpartiet gjorde sitt bästa val genom tiderna genom att vara stark motståndare till kärnkraft.

Folkomröstning ordnades mellan tre avvecklingsalternativ och riksdagen beslöt att kärnkraften skulle fasas ur år 2010, vilket var fullständigt orealistiskt.
Beslutet har medfört att kompetensen inom området har gått ner.
Få vill satsa på en utbildning till ett yrke som skall upphöra. 
Befintliga anläggningar har blivit gamla och underhållet har begränsats.
Detta är farligt!

Nu har ytterligare en vansinnig politisk kompromiss lett till beslutet att

befintliga reaktorer får ersättas, men med nya större på samma plats.

Ur miljö- och säkerhetssynpunkt vore det bättre om reaktorerna spriddes
 ut till skilda platser. Läget vid kusten gör att en angripare lätt kan skjuta sönder dem med en kanonbåt!

Säkra reaktorer kan byggas, men osäkerheten är den mänskliga faktorn.
Länder med konstig regim och låg kompetens och dålig övervakning är de egentliga riskfaktorerna.

Avfallsfrågan kan lösas på många olika sätt.

Iden 

Nya kärnkraftverk skall byggas under jord.

De skall placeras intill stora vatten reservoarer (havet) så att nödkylning blir enkel. Nödkylpumpar ska inte behövas utan hela anläggningen skall kunna dränkas vid haveri. P laceringen skall vara sådan att överskottsvärmen kan tillvaratas (t.ex. nära Stockholm, Göteborg, pappersbruk och andra industrier som kan tilvarta värme).

I Stockholm har funnits 2 rektorer: en under Östermalm (KTH) och en vid Ågesta.

De kanske kan byggas ut. Det är väsentligt att anläggningen inte syns.

Man skall inte reta upp allmänheten! Barsebäck hade ett uppkäftigt läge.

Det syntes från Danmark, som hade beslutat att inte ha kärnkraftverk

Avfallet kan kort- och långtidsförvaras i separata rum rakt under reaktorn.

Överhuvudtaget bör transport av radioaktivt material begränsas så mycket som möjligt.

Förvaringen bör utformas så att materialet alltid kan tas ut och kapslas om. Detta bör stoppa debatten om hur länge kapslarna håller. I framtiden kan avfallet kanske användas i en annan typ av reaktor eller upparbetas eller skickas till solen eller jordens inre!

Många problem med ett underjordsläge har presenterats:

• Det är säkrare om byggnaderna står ovan jord så att de kan övervakas.
• Berggrunden är så radioaktiv i sig själv att det blir hälsovådligt för byggnadsarbetarna.
• Det är svårt att göra så stor bergrum som behövs.

Det lär finnas patent på en konstruktion där berget utnyttjas som tryckavlastning.

Utförandet kan delas upp på många utrymmen, som ligger på ett optimalt avstånd från varandra (reaktor, turbin & generator, kontrollrum, ställverk och övrig utrustning).

Eventuellt får man dela upp utrustningen i mindre enheter.

Ångkraftverket i Stenungsund (något mindre) är insprängt i berg.

Sverige har mycket skickliga bergsprängare av alla kategorier.

Tillägg

Så länge produktionen av el måste gå via ånga (hett vatten) bör överskottsvärmen tillvaratas.

Det kan ske i stora växthusanläggningar, fiskodlingar och jordbruk.

Fritidsanläggningar kan byggas med vattenparker för både människor, exotiska växter och djur. Intill Ringhals finns nog lämplig plats för ett (varmt) havsbad.

Varför skall svenskarna behöva flyga till söderns länder, när värme finns i överskott på närmare håll? Man betalar miljöavgift (för några träd i Afrika) för flygets fotogenförbrukning.

                       Bygg ett Mallorca i Sverige!

Visa att kärnkraften är miljövänlig!

Det måste skapas en positiv inställning till kärnkraften!

Säkerhet

Den största riskfaktorn är människan. Risken för medvetet eller omedvetet sabotage bör inte underskattas. Därför bör anläggningarna ligga skilda från varandra så att om en reaktor slås ut skall inte hela kraftverket vara i riskzonen och behöva utrymmas. Erfarenheten visar att risk finns för att sabotören finns inom verket eller i dess ledning. Haveri får inte leda tillkatastrof. Allmänhetens rädsla minskar om anläggningen är placerad långt under jord. (½ km). Där kan den även lättare övervakas!

Hela vår existens baseras på kärnenergi långt bort (solen). Den kommer hit på 8 minuter.
Kanske jordens inre också värms med kärnreaktioner.

Vi måste satsa på relistiska alternativ!
Hur skall tillfälliga opinioner kunna begränsas?