Eldistributionsbranschen har under slutet av 1900-talet drabbats av en utvecklig som kan liknas vid Mao:s kulturrevolution.
Ordförande Mao ville förändra Kina. Jordbruket skulle drivas på traditionellt sätt. Universitetens professorer och övrig intelligentia deporterades till landet för att hjälpa bönderna gräva diken. Bibliotekens böcker brändes. Produktionen (t.ex. järnframställningen skulle ske med urgamla metoder).
Sveriges 100 åriga framgångsrika eldistrbution har förändrats på många sätt.
Historia.
Sverige har varit en av världens ledande länderna vid utveckling av elektrisk utrustning.
Trefasmotorn, höga spänningar (400 kV), högspänd likström är kända exempel.
Många industrier tillverkade utrustning av världsklass. ASEA (ABB) är mest känt.
Produktionen har baserats på den miljövänliga vattenkraften och senare kärnkraft.
Ett mellanspel med oljebaserade kraftverk fanns och de kan ännu användas som reserv.
Riklig tillgång till el utgjorde grunden för vår höga levnadsstandard
.
För många (export-) industrier var tillgången på billig el en förutsättning.
Hushållen elektrifierades och vardagslivet förenklades.
Vändningen kom med kärnkraftomröstningen.
Beslutet var att halva elproduktionen skulle avvecklas och ersättas med besparingar och tänkt miljövänlig produktion.
Vidareutbyggnad av vattekraften hade stoppats av miljöskäl (Älvräddarna).
Det var fullständigt orealistiskt.
Den elberoende industrin tappade intresset för att utvecklas.
Fabriker för tilverkning av av el- och kraftverksutrustningar måste minska tillverkningen (många företag avvecklades).
Kompetensen blev svår att upprätthålla.
Det visade sig vara ödesdigert när kraftverken skulle renoveras.
Baresbäck lades ned. Risken för elbrist i södra Sverige blev överhängande.
Eldistributörerna behövde inte längre förstärka anläggningarna och fick överskott på personal och började intressera sig för annat (bredband, digitala kartor, fjärrkontroll, fjärrvärme).
Nästa vändpunkt initierades av beslutet om branschens avreglering. Distributionen skull uppdelas på elnät och elhandel.
Alla (även av konsumenterna ägda företag) måste delas.
Små kooperativ (distributionsföreningar) kunde inte hänga med i den utvecklingen.
Kommunerna hade det ekonomiskt kärvt och fick inte höja kommunalskatten.
Då odlades ideologin att eldistribution inte var en kommunal angelägenhet och kommunerna sålde elverken.
Eftersom en eldistributör hade rätt att basera sina eltariffer på kostnaderna (även kapitalkostnaderna) kunde köpare i princip betala hur mycket som helst.
Elkunderna fick högre tariffer och avbetalade på sikt köpeskillingen.
Eftersom elförbrukningen inte ökade kunde investeringar i förstärkningar minskas.
Näten blev äldre. Behovet av förnyelse ökade.
Driftledningen koncentrerades till vissa orter och lokalkännedomen minskades.
Detta visade sig vara negativt vid de stora stormarna på Västkusten (Gudrun, Per) då reparationstiderna blev mycket långa.
(Koncessionerna för flera stora företag borde ha dragits in).
Politikerna införde istället böter för avbrott och en urskiljningslös kablifiering började.
De flesta elverk, som avyttrades hamnade hos stora kraftbolag (Vattenvall, Fortum, EON).
Några kommuner sålde sina nät till ett av dem ägt aktiebolag, som finansierade köpet med lån. Kommunen fick pengar och elkunderna betalade ränta och amortering på lånen.
Det blev en indirekt kommunal elskatt.
Samtidigt inträffar den märkliga händelsen att många industrier sålde sina kraftverk och kraftledningar.
Trodde man på sjunkande värde (låga elpriser) eller var det bara ett utslag av den ekonomiska modenycken att bara satsa på kärnverksamheten?
Kapitalbrist för kärnverksamheten var nog ett starkt skäl. Man ångrar sig nu.
Vattenfall köpte elnät och kraftverk i andra länder (Polen, Tyskland, Holland osv.).
Produktionen baserades på kol, gas och kärnkraft.
Ett svenskt helstatligt företag blev större utomlands än i Sverige! Vattenfall intresserade sig även för anläggningar i Finland, Baltikum, Danmark och Norge, England mm.
Finska Fortum, Tyska EON, och Norska Statskraft blev stora i Sverige.
Priset på nätet
Intressant är att många av de stora överlåtelserna av elanläggningar inte baserades på regelrätta värderingar utan endast på tänkt möjlig framtida intjäning (kronor per abonnent).
Elnäten har monopol för ett visst område.
Kostnaden för nätet utgjorde grunden för tarifferna. Högsta tillåtna tariff debatterades.
Myndigheterna har försökt att kontrollera monopolen med mindre lyckat resultat (nätnyttomodellen). Nya försök torde ge samma dåliga resultat. Med enkla schablon modeller för eltarifferna riskerar man att ägare till dåliga nät tvingas hålla låga tariffer och än värre vissa andra kommer kunna tjäna onödigt bra på abonnenternas bekostnad. Panikbeslut fattas av okunniga byråkrater.
Mätare
En bannbulla föreskrev att alla elmätare skulle bytas till 1 juli år 2009. Preliminärdebitering förbjöds och alla skulle betala efter verkligt uppmätt förbrukning. Branschen accepterade det. E
norma investeringar (10 á 15 miljarder) har gjort för att byta ut 5,2 miljoner fullt funktionsdugliga mätare. Kravet drevs in absurdum och även mycket små förbrukningar och sådana som kunde beräknas måste ha dyrbar mätutrustning. Genomförandet har gått så snabbt att även mindre lyckade lösningar införts och byten kan behövas relativt snart.
Nu krävs att alla skall ha timmätning. En ny miljardrullning förväntas.
Kineseriet med att mäta el noggrant är ogenomtänkt.
Mycket högre avgifter debiteras efter schabloner och mätare för fjärrvärme och vatten är fortfarande manuella!
Mätmetoden torde inte ge önskad elbesparing!
Se nästa avsnitt: Priselasticitet!
Digitala kartor
Dokumentationen av elnäten består av kartor och förteckningar.
Många elverk har överfört de manuellt ritade schemaliknande kartorna till digital form. Det har krävt stora arbetsinsatser och investeringar.
Problemet är att de baserats på gammalt tänkande.
En lägeskarta och till den knutna register skulle ge bätter information.
Nätens dimensionering och status
För kalkylering av kvalitén på näten och behovet av förstärkning, underhåll och förnyelse används enkla schabloner (även om datorprogram utnyttjas). Med den nya tekniken av nätens dokumentation och elförbrukning skulle man kunna kalkylera mera verklighetsnära värden, som dels tar hänsyn till förbrukningens karaktär dels tar hänsyn till anläggningens utförande, ålder och skick. Driftsäkerheten kan kalkyleras på ett objektivt sätt.
Dessa kalkyler skulle kunna utgöra ett underlag för lämpliga tariffer.
Kompetens
Förr krävdes att det på varje elverk skulle ledas av en elingejör med registrerad allmän-behörighet, som ansvarade för att anläggningarna var lagliga.
Numera inordnas elverken i större enheter, som ofta leds av chefer med annan kompetens (fjärrvärme, ekonomi, juridik) eller av politiker.
Utbildningen av elkraftingenjörer är ca 50 st per år medan behovet är 500!
En lärobok i eldistributionsteknik finns på nätet.
http://x0968.orbbox.com
Priset på el
Avregleringen av elmarknaden och knytningen till den nordiska elbörsen har medfört att elpriserna har stigit mycket kraftigt och varierat kraftigt på ett nästan obegripligt sätt.
Höga krav på kärnkraftverkens säkerhet har lett till att många aggregat har varit avställda för
renovering även under vintern. Detta har gett extremt höga börspriser.
Det märkliga är att allmänheten erbjuds att spekulera i framtida elpriser och teckna kontrakt på flera år. De har i reliteten inte möjlighet att bedöma utvecklingen. Om många lyckas teckna långa kontrakt till låga priser höjer kraftbolagen det rörliga priset för övriga.
El- inköp har blivit ett lotteri!
Lösning: Den inte oväntade idén
Vattenfall åläggs att sälja sina utländska anläggningar och/eller byta anläggningar med EON (och Fortum) så att svenska anläggningar blir svenskägda. Finansieringen kan underlättas om svenska pensionsfonder köper in sig i vattenkraft och eldistribution eller lånar ut medel. Lokala intressenter erbjudas att överta rörelserna.
Industrin har åter visat sig ha stort intresse för att försöka klara sin elförsörjning på egen hand.
Med en trygg svenskägd elförsörjning ökar optimismen och industrin investerar, folk får arbete och landet kommer att blomstra igen!