Skolan

Utbildningsfrågorna är alltid aktuella.

De debatteras av många experter och förståsigpåare.

Här kommer en till, som har erfarenhet av många både bra och dåliga skolor.

Det är märkligt hur olika skolor kan vara och hur en del lärare kan entusiasmera eleverna.

Varför finns ändå så många skolor med problem?
Är det dåliga skolor eller …

 

Vad skall vi ha skolan till?

• Förvaring av ungdomar mellan vissa åldrar
• Indoktrinering av vissa åsikter (?)
• Inprogrammering av vissa fakta (korvstoppning)
• Personlighetsutveckling (social kompetens)
• Kritiskt tänkande (blivande protestmakare?)
• eller …

Det viktigaste är att eleverna trivs i skola och finner utbildningen meningsfull.

Men de måste utbilda sig till något som de kan försörja sig på.

Det betyder att utbildningen måste avse sådant som samhället behöver.

Här kan finnas en intressekonflikt.

 

Personligheter

Vi är alla olika och tur är väl det. Kan vi ändå samsas och ha trevligt tillsammans?

Ja det är det väsentliga. Vi skall respektera varandras olika åsikter och särdrag. Detta gäller oss alla såväl elever som lärare, som måste ta tillvara särdragen och samarbeta.

Skolan är till för eleverna och lärarna är det verktyg, som skall dana elevernas utveckling.

Många lärare finner en stimulans till detta och att se hur eleverna utvecklas och trivs. De som inte gör detta bör skaffa sig ett annat yrke. Lärare kan vara olika skickliga. Bra lärare bör premieras. Frågan är hur.

 

Skolans huvudman

Skall skolan vara privat, kommunal, statlig eller ägd av kollektivt, stiftelse eller dylikt?

Utgående från elevens perspektiv har ägandet liten betydelse bara skolan blir bra.

De geografiska förutsättningarna (storstad, småstad och glesbygd) sätter begränsningar.

De första skolåren kräver närhet till bostaden medan högre studier kan ske på annan ort.

Kommunerna bör ha skyldighet att erbjuda grundläggande utbildning. Resten är frivilligt.

Kraven för viss kompetens skall beskrivas och kontrolleras genom rikstäckande prov.

Kompetensen krävs för definierade examina och för tillgång till fortsatta studier.

Hur denna kompetens uppnåtts har ingen betydelse.

 

Skolans finansiering

Samhället (staten) bör stå för den grundläggande utbildningen på alla nivåer.

Studiemedlen knyts till eleverna och avser vald utbildning och erhållna studieresultat.

Vissa elever behöver särskilda medel beroende på studieförmåga, bostadsort osv.

De skolor som uppnår goda resultat kan därmed även avlöna sina lärare bättre.
Kravet på lärarna tas upp  i nästa avsnitt.

I en väl fungerande skola kommer många elever (och lärare) att trivas och samhället får snabbt fram välutbildade kreativa personer för forskning och utveckling.
Den bör även ge många skickliga yrkesmän inom praktiska områden genom att lärlingsplatser ordnas för flertalet yrken. 

Mentorer och praktikanter skall samarbete inom de flesta områden.

Var detta en ny ide?

Kanske var det en urgammal eller nygammal eller förlegad ide.

Det beror på hur man angriper frågan.

Principen är: Flexibilitet mot angivna mål.

Den har även funnits förut men naggats i kanten (mycket kraftigt).

Olika ideologier och centralstyrning har påverkat utvecklingen.

Ett exempel på avskaffade skolor:

Tekniska gymnasier, som efter 3 år ledde till ingenjörsexamen i många specialiteter.

Efter 2 år hade eleverna läst så mycket teori att de kunde söka till teknisk högskola. Numera måste högskolorna ordna särskilda förberedande kurser i matematik och fysik för att de studerande skall kunna hänga med i högskoleundervisningen. 

I slutet på 1900-talet var matematikundervisningen i gymnasiets första klass ungefär det som på 50-talet var inträdesprov till gymnasiet och lästes i realskolan. 

På grund av lägre grundkunskaper vid inträdet förlängdes tekniska gymnasier till 4 år.

Nu har införts en 2-årig högskola, som ger en internationellt erkänd examen. 

Man har lyckats med att förlänga studietiden med 2 á 4 år och gjort skolan tråkigare.

Byråkraterna hade inte förstått skillnaden mellan teknisk och naturvetenskaplig linje. 

Duktiga målinriktade elever har fått sin studietid förlängd med tråkig undervisning! 

 

Ett annat exempel är de (onödiga) kraven på teoretisk utbildning för att få börja med vissa yrkesutbildningar.
Det utestänger nog många framtida goda hantverkare från karriär.

Den gamla metoden med kedjan: lärling à gesäll à mästare bör återinföras.

En snarlik tråkig utveckling kan spåras inom de flesta områden.

Att mäta utbildningens kvalité är svårt men måste bemästras.

Lärarnas status måste höjas (och därmed även deras löner, som bör vara resultatberoende).

Eleverna skall få möjligheter att rensa bort olämpliga lärare.      

Oj, vad många som kommer att protestera!

 

Betyg

Omdömen om olika personer (elever) är ett omtvistat ämne.

De skall inte ses som en värdering av människan utan vara till hjälp i livet.

För inträde till högre utbildning krävs dokumenterade förkunskaper.

På många håll görs försök att bedöma en persons lämplighet för ett visst jobb.

Tester användes inom det militära före placering på olika regementen.

Om det fanns elevprofiler och de kunde vägas samman för en klass kunde det användas för att se om lärarens undervisning har varit effektiv. Detta mått tillsammans med elevernas (föräldrarnas) bedömningar kunde vara ett underlag för en måttlig lärarbonus.

Slutsats
Utbildning till det man skall syssla med under hela livet är viktig.
Den kan kompletteras eller göras om! Man kan byta yrke.
Den som känner att hen gör en insats i samhället trivs.
Skolan ingår i livets skola. 

Livet är värt att leva!  

Lämna förslag på hur skolan reellt kan förbättras!

I debatten framförs ofta att endast behöriga lärare skall få undervisda i skolan.
För behörighet uppställs vissa formella krav på utbildning bl. a. i pedagogik.
Har det visat sig att formellt behöriga lärare är bättre?
Det skulle vara intressant att få se resultatet av en sådan undersökning.
Ofta kan det vara så att en engagerad lärare utan formell behörighet är bättre än en loj person som tagit läraryrket i brist på bättre (eller de långa loven).
Däremmot kan det vara så att tillfälliga vikarier som tvingas hoppar in för att klassrummen inte skall stå tomma kan ha svårt att uppnå den erfarnes resultat.

Vid högre utbildning har man ofta unga övningslärare, som nyss genomgått utbildningen. Det visar sig ofta ätt de som har haft svårt för sig i skolan blir bättre lärare än de som lätt kunnat ta sina examina utan pluggande.
Formella meriter är inte alltid ett bra mått. Däremot måste läraren naturligtvis ha tillräckliga kunskaper i aktuellt ämne. För höga kunskaper kan lätt leda till att utbildningen blir för svår för eleverna i det aktuella stadiet.
  

Lärarna kan få bonus, som beror på hur väl eleverna lyckas och trivs.

Hur den skall fördelas och hur lönesystemet exakt skall vara uppbyggt kan variera, men special- och elitskolor torde växa fram. Det bör inte vara till någon nackdel om inte någon kommer i kläm.
Däremot bör det inte vara någon formell tävlan mellan skolorna och lärarna.
Diskussionen om lärarnas formella arbetstid (lektionstid) är ointressant och kravet på att de skall vistas i skolan visst antal timmar är orationellt. En arbetsplats i hemmet kan vara bättre (OCH BILLIGARE) är ett bord i ett lärarum!

Lärare med stor erfarenhet bör normalt ha bättre lön än nybörjare (om de når bra resultat).
Första året i ett ämne bör läraren ha mindre betalt, men även lägre antal lektionstimmar så att hen får tid till att förbereda sig (läsa in ämnet eller lägga upp pedagogiken). Kraven kan variera med ämne och stadium. 

Lärarna bör vidareutbildas med jämna mellanrum och resultatet av utbildningen bör synas i lönen.
Denna  utbildning kan med fördel ske under inte skoltid (sommarlov) men kan även ske på distans. Oskicket ätt lärarna skall få vara borta från undervisningen vissa tider (på semester eller för annat jobb eller politiska uppdrag) bör begränsas. Det är normalt till nackdel för eleverna att byta lärare. 

Många har dåliga erfarenheter från sin skoltid och har upplevt den som ett helvete. Andra har trivts bra i skolan och kunnat tillägna sig kunskaper som gjort att de mått bra i hela livet och kännt att de gjort en insatts.
 

Tidigare fanns många privata skolor ofta med speciella inriktningar.
De flesta av dem har dukat under av ekonomiska skäl.
Lagstiftningen har ändrats.
Nu har det åter dykt upp privata skolor.
De kan få bidrag, som är relatearade till de kommunal skolornas kostnad per elev.
Denna schablon har visat sig minddre lämplig av flera skäl.

I vissa orter har (av politiska orsaker) bildats många privata skolor.
Man trodde först att lärarna (lärarkooperativ) skulle starta privatskolor.
I stället har det blivit storföretag som på kommersiella grunder driver de flesta.   
Man utnyttjar den schablon som bidragen ger och övervakningen har uteblivit.
Vissa skolor går med (stor) vinst andra går med förlust.
Schablonen är ogenomtänkt. 

Stordrftsfördelar med att äga fler skolor är egentligen ganska liten.
Eleveranas synpunkter (fördelar) har kommit i kläm.
I storstdsområden finns möjlighet att välja skola och vissa har blivit popurlära.
De drar till sig studiemotiverade elever och går bra.

Men samhället har skyldighet att ge alla en bra undervisning.
Utvärdering utefrån elevunderlag och resurser saknas i många fall.
Här finns mycket mera att göra!

Plats för nya ideer!
Låt eleferna bestämma mera.
Centralstyrningens tid är förbi.