Posten 2012-01-15 SHg
Alla vet vad posten är: Vi skall kunna skicka brev och få hem brev.
Tidningar delar tidningstjänst ut på morgnarna.
Reklamen sprids på många sätt.
Nostalgi
Postverksamhet är en del av infrastrukturen.
Redan tidigt i civilisationens framväxt har kommunikation via skrivna meddelanden funnits.
Kolonialmakterna var tidigt ute med att upprätta postkontor i de erövrade provinserna och att ordna postgång till hemlandet.
Det utbyggdes senare med telegrafi och telefoni.
Vi har en fin tradition med post till landets alla delar via diligenser och postiljoner.
Stora fina postbyggnader uppfördes i städerna och i den inrymdes ofta televerket.
Tidigt insågs behovet av kommunikation via skrivna ord (brev) som transposterades med bud och senare via tråd (telegrafi). Därefter kom talat ord (telefoni) och sedan telefax och numera internet.
Nya tiden
Tidigt insåg posten att internet skulle kunna minska behovet av brevtransposter.
Nu inträffar något märkligt. Samtidigt som posten tar till sig den nya tekniken börjar en defensiv utveckling. Man separerar sig från televerket och flyttar ur postkontoren.
Förr fanns särskilda ”snabbrevlådor” på järnvägsstationerna och på postvagnarna. Därmed kom brevet fram på snabbast möjliga sätt. I postvagnarna sorterades posten. Den kunde komma fram efter några timmar och delades ut på eftermiddagen i städerna. Postvagnarna är slopade och transpost sker numera med bil (och flyg).
Den defensiva utvecklingen
Postkontoren har varit centrala punkter i samhällena. Där kunde man bland annat:
-
Lämna och hämta brev (poste restante)
-
Lämna och hämta paket
-
Skicka betalningar och hämta pengar
Penningförmedling
Posten hade egen bank (postsparbanken), som sedan utvecklades till affärsbank
Posten hade postgirot, som var helt dominerande med att hantera penningtransaktioner.
Postgirot missköttes så att bankernas bankgirosystem tog de stora transaktionerna.
Det hade formellt varit gratis och finansierats via ränta på transaktionerna.
Vid övergången till internet uppstod så stort strul att många lämnade postgirot.
Nu har det sålts till en bank. Den egna banken har avvecklats.
Betalningsförmedlingen via kassa överfördes till Svensk Kassaservice, som nedlagts.
Pakethanteringen och frimärksförsäljningen har överlåtits till lokala handlare.
Postens åkeri har sålts
(till Tyska posten?)
och delvis återupprättats för utkörning av paket.
Brevhanteringen är en av huvudverksamheterna.
Brev kan lämnas i brevlådor (i nästan alla länder). Numera är det svårt att hitta brevlådorna ty man har i samband med nedläggning av kontoren flyttat dem och minskat antalet drastiskt.
Brevlådorna flyttas ofta (in i butiker med begränsat öpptehållande).
Är det den nya tiden med rån och stulna brevlådor som gör det?
När en låda flyttas bör det sättas upp en skylt på den gamla platsen:
"Lådan är flyttad till ..."
"Drive- in Lådorna" skall sitta på bekväm höjd för en personbil och inte flera tätt.
Postlådor
Brev distribueras till postlådor, som finns i anslutning till bostäderna.
I nya villaområden krävs att dessa koncentreras till lämpliga platser för postbilen och i flerbostadshus skall det finnas postboxar i entrén. Hyresgästerna skall själva ta sig ner för trapporna till detta centrala ställe. För tidningar finns normalt hållare utanför dörren.
På vissa stälen måste man gå utomhus för att nå centralt placerad lådor.
Utdelning sker en gång per dag för prioriterade brev.
Transporter
Brev skickas många mil till centrala sorteringsplatser och åter under natten.
Tidigare fanns sorteringsmaskiner, som kunde läsa postnumren på många orter, men numera sker den centrala sorteringen huvudsakligen endast på de två första siffrorna.
Den Svenska posten är numera sammanslagen med
(såld till?)
Danska posten.
Konkurrerande brev och paketförmedling finns på många orter.
Vad är målet?
Finns det någon genomtänkt strategi för hur en av landets viktigaste infrastrukturer skall utvecklas? Varför har man schabblat bort postgirot? Varför …
Idéer
Med ökande levnadsstandard uppstår ett enormt stort framtida transportbehov.
Även om mängden brev minskar kommer behovet av pakettransporter att öka.
Hur skall det gå till?
Vem skall transportera dem? Har posten kapacitet och vilja?
Det finns många alternativ på hur framtiden kan komma att utvecklas.
Låt oss se på några utopier!
Postvagnen
Ett etablerat sätt att snabbt transportera ett paket utefter en järnvägslinje är att utnyttja snabbgående tåg. Avsändaren ställer en väska i en vagn på tåget och meddelar mottagaren var den står. Väskan är naturligtvis märkt med mottagarens namn och adress för den händelse att det skulle uppstå något strul. Normalt hämtar mottagaren ”försändelsen” direkt och har fått den transporterad snabbt och billigt (gratis). Denna princip för snabb transport skulle kunna vidareutvecklas kommersiellt och användas av järnvägsföretaget eller posten eller båda tillsammans. Avsändarna skulle kunna lämna in väskorna en station samt märka dem med destination och en kod, som skickas till mottagaren via e-post eller SMS. Järnvägen hanterar väskan och tar skäligt betalt för det (via kreditkort). Hanteringen kan göras mer eller mindre automatisk och möjlighet att byta till annat tåg, buss eller dylikt kan utvecklas. Prismässigt bör detta transportsätt ofta kunna konkurrera med flyg, taxi, lastbilar och bussar.
Tätortstransposter
Under gatorna distribueras vatten, el, telefon, bredband, kabel-TV till husen och avloppsvatten avleds normalt i dubbla system.
Det har presenterats ett förslag att paket skulle kunna distribueras i tunnlar under gatorna.
Flerbostadshus
När sopsortering införs stängs sopnedkasten och lägenhetsinnehavarna tvingades gå med soporna till tunnor på gården. Under de flesta sopnedkast finns (fanns) en karusell med påsar för sopor, som snurrade när soppåsen var full. Med en signalledning från inkastningsluckan skulle man kunna styra karusellen och välja den påse, som var avsedd för aktuell typ av sopor.
En vidareutveckling skulle kunna bygga på att sopnedkasten finns i lägenheten och att systemet även kan transportera upp post och paket från entrén till lägenheterna.
Brevlådan
Börja försiktigt med att förenkla för brevbärarna och göra arbetet miljövänligare för dem.
Det har utvecklats robotar som kan hantera det mesta i fabrikerna.
Det borde gå att göra en robot som stoppar in brevet i brevlådan! Eventuellt fordras nya standardiserade lådor.
Nästa steg är att få in lådan i (villan) lägenheten.
Har roboten lång arm kan lådan oftast sitta på husväggen.
Styrningen kan göras elektroniskt liksom mjölkmaskinerna i en modern ladugård.
Husen kan konstrueras så att lådan kan tas in i huset när innehavaren så önskar.
Nästa steg i utvecklingen är att brevlådan samordnas med övrig hantering. (Se nedan)
Allmänna försändelser till och från byggnader
Förr fanns bilar som körde ut bryggeri varor (svagdricka, öl och läsk), kött, fisk, bröd, mjölk samt hämtade tidningsmakulatur vissa dagar i veckan. Nu finns endast sopbilar och glassbilar.
Med ökad e-post- handel uppkommer ökat behov av att distribuera dagligvaror mm. Vi kan inte förvänta oss att allmänheten i framtiden kommer att finna sig i att spendera sin tid i affärer och med att transportera varor. Skall varje affär sköta det själv eller kan hanteringen rationaliseras (samordnas)? Ett problem är att numera förvärvarbetar alla och ingen är hemma för att ta emot varorna. Buden måste ringa och beställa tid eller ställa varorna utanför dörren.
Som kriminaliteten utvecklas är det senare alternativet inte att rekommendera.
Det måste alltså finnas ett sätt att lämna in varorna i (eller i anslutning till) lägenheten utan att någon är hemma. En box (stor postlåda) som öppnas med kod skulle kunna vara en lösning.
En vidareutveckling av detta hugskott kan ge en möjlighet att förenkla hanteringen inte bara av post och inkommande varor utan även av utgående t.ex. sorterade sopor (komposterbart, brännbart, papper, plast, metaller, glas osv.)
Vem vill testa en bra praktisk lösning?
Pengar
Nu mera sker många transaktioner via betal- och kreditkort, men kontanter kantas ut i bankomater.
Ofta kan man ta ut större belopp via bankomat än via bankens kassa!
Nu diskuterar bankerna att gå samman och ha ett gemensamt bankomatsystem.
Vore det inte något för posten att vara med i?
Snart skall bankerna inte kunna växla pengar. Det kontantlösa samhället.