Skatter behövs dom?

Idéer om Skatter

Detta handlar inte om att hitta en skatt (guldådra) utan att få behålla sina pengar (sin egen skatt).

Hur skall vi (om möjligt) kunna:
- slippa skatt?
- slippa skattefusk?
- slippa svartjobb?

Framförda åsikter kan inte inordnas på en politisk vänster- högerskala.
De är ett försök att se praktiskt på problemen utifrån en teoretisk utgångspunkt
Vänstersinade anser nog att det är en högerpolitik som framförs och högersinnade anser nog att det vänster och mittimellansinnaade anser nog det ena eller det andra eller bådadera!

Skatter behövs dom?

Samhället behöver inkomster för att finansiera:

Landets styrelse, domstolar, polisen, försvar, social hjälp mm

Dessutom har politikerna beslutat vissa transfereringar (överföring av medel mellan olika personer). Skolor, sjukvård mm subventioneras .

Varifrån skall pengarna tas?
Endera är staten så rik att den kan stå för allt
eller så beskattas invånarna .
Den fösta principen finns i vissa mycket fattiga länder eller socialistiska (kommunistiska) länder eller i länder med stora naturtilgångar t.ex. olja.

Det är den andra principen som vi får leva med.
Endera tar staten allt och ger oss en "veckopeng" av det som blir över sedan de gemensamma behoven täckts. För närvarande tar samhället ungefär hälften och använder det i enlig het med politiska beslut.

Skatt kan utgå på löneinkomster, konsumtion och förmögenhet mm.

Principen för skattesatser

Företagen har nästan alltid linjära skatter dvs. skatt utgår med en viss procent på vinsten. Däremot kan skilda regler gälla för olika typer av företag (märkligt men förbigås här). Ännu konstigare är reglerna för enmansföretag och fåmansföretag.

Den personliga skatten kan vara olika utformad i skilda länder och vid olika tidpunkter.

- F ast skatt per person (familj).

- Linjär skatt (på inkomst).

- Fast + linjär skat

- Linjär skatt över viss inkomstnivå

- Progressiv skatt (vanligen över viss inkomstnivå)

- Behållen inkomst (fast eller relativ) och resten skatt

- Speciella principer

Dessutom förekommer att inkomsten får delas på man och hustru eller alla familjemedlemmar (definierade på olika sätt). Det finns även andra möjligheter att fördela inkomsten.

Fast avgift förekommer knappast som skatt, men i många andra sammanhang för kollektiva nyttigheter, som man nästan alltid måste ha t.ex. TV, telefon, el, värme, vatten och avlopp.

Linjär skatt är formellt mycket vanlig.
Oftast finns ett fribelopp innan skatt utgår.

Principen tillämpas för kapitalinkomster (inkomstränta med möjlighet till avdrag för utgiftsränta). Kommunala skatter är i princip linjära, men i kombination med regler för avgifter (för ålderdomshem o.d.) och bidrag (t.ex. bostadsbidrag, social bidrag) blir resultatet ofta mycket märkligt och ibland orimligt.

Konsumtions-, varu - och produktionsskatterna är vanligen linjära, dock med många konstiga (ofta svårtolkade) tillämpningsbestämmelser.

Progressiv är statsskatten och förmögenhetskatten.

Principen bygger på att skatten blir större vid högre skatteunderlag. Den träder i kraft över en viss nivå. För att inte hela beloppet skall bli skatt måste ökningen sluta någonstans! Progressiviteten är en politisk bedömning, som beror på den förhärskande majoritetens försök att gynna de egna väljarna på den övriga befolkningens bekostnad. Ofta erhålles mycket märkliga effekter och etiken bakom de ofta byråkratiska reglerna kan diskuteras.
Logiken är att förmögna eller inkomststarka har en större möjlighet att betala skatt. Skatten medför många negativa konsekvenser och försöken att kringgå den är många. Framförallt viljan att arbeta och tjäna pengar eller att behålla dem minskar. Det har därför varit nödvändigt att införa speciella regler för rörelseidkare, bolag och stiftelser. Dessa regler är baserade på godtyckliga grunder och ofta mycket byråkratiska (ologiska och svårtolkade).

Behållen inkomst finns inte som formell skatteprincip, men måste tillämpas eftersom många regler ger över 100 % skatt. Det borde finnas en generalklausul för detta, som eliminerar de mest orimliga resultaten vid vissa kombinationer. Behållen inkomst kan vara ett visst belopp (belopp per försörjd person) eller en viss procent av underlaget (inkomsten).

Många bestämmelser gör att även andra skatter och avgifter får en liknande effekt

En annan metod är att all inkomst över ett garantibelopp betalas som skatt.

Då har progressivitetsprincipen och alla dess negativa konsekvenser fått fullt genomslag.

Konsumtionsskatt
Den kan utgå för viss konsumtion t.ex. lyxskatt, spritskatt, elskatt
Moms (mervärdeskatt) uttages på skillnaden mellan försäljning och inköp.

Kan man kombinera olika sorters skatt?
Är det rimligt att ha både inkomst och konsumtionskatt?
Är det just att beskatta inkomster flera gånger t.ex. först arbetsgivaravgift + löneskatt, sedan skatt på det sparade medlen (ränta) eller investeringen i en egen bostad (hus) och sedan skatt på det man köper.

Skatter är ett nödvändigt ont!
De påverkar samhället ochdess invånare på olika sätt.
De får ofta till oönkade konsekvenser!

Höga inkomstskatter minskar lusten till attt arbeta (och tjäna pengar, som man måste ge bort till staten eller kommunen).
Skatterna är oftast svåra att kontrollera.
De uppfattas ofta som svårbegripliga.

Förmögenhets- och Fastighetskatterna är svåra att slippa undan.
De baseras på ett ofta rätt godtyckligt underlag. (Tycker många).
För övriga skatter skatter finns ett mörkertal (t.ex. svartjobb o.d.)

För närvarande tycks principen vara att skattebelägga så mycket som möjligt. Ju mer som beskattas desto lägre skattesats!

Förslag
Använd samma skattests för omsättning av varor som tjänster (moms och arbetsgivaravgift) och se till att det inte blir dubbelt.

Tag bort skatter (moms) på sådant som inte kan övervakas!
T.ex.: Personliga tjänster, frisörer, hemarbete, lokala produktioner.
Jordbruket kan uteslutas (och får således inte dra av ingående moms).
Renhållning och returinsamlig (panter, skrot) skall inte belastas.
Detta kan leda till billigare mat och att sopberget minkar.
osv.

Samhället skall se till att inom landet arbetande kapital inte beskattas. Det är först när det konsumeras som skatt skall utgå. Detta kan leda till att vissa förmögenheter ökar, men det är förmögenheter som inte kan användas till lyx.

Dela upp verksamheten på företag och privatpersoner.
Privatpersoner kan få driva företag (behöver ej vara aktiebolag).
För privatpersoner gäller enkla regler (schabloner).
Företagsdelen kräver bokföring och viss redovisning.

Vi har redan en stor (okänd eller känd) svart marknad både vad avser varor och tjänster. Dessutom finns krångliga regler för hushållsnära tjänster och husreparationer. Detta beror på att "pigorna" socialiserats (kommunaliserats) och gamla och lytta är utlämnade till samhällets bedömning.

Exempel på legala "svartjobb"
Varför är det så ekonomiskt att bo i eget hus jämfört med hyreslägenhet?
Jo villaägaren sköter själv tomten, snöskottning, trappstädning, sopor, målning, tapetsering mm, som i hyreshuset utförs av anställd personal.

Varför har vi självbetjäningsbutiker? Jo kunden får sköta bodknoddens och springpojkens sysslor och själv plocka ihop sina varor. Numera skall kunden även väga dem och skanna priset och betala själv!

Varför serverar restaurangerna maten som buffé?
Jo man sparar personalkostnader! Tag salladens och hämta kaffet själv!
osv.

Det man vinner på självbetjäning är arbetskostnaden, som innehåller arbetsgivaravgifter och skatter i flera led. Vi slipper ifrån sådant som samhället behöver för sin verksamhet. Det är laglig skattesmitning.

Sådant som i realiteten inte kan kontrolleras bör tas bort ...

Exempel på andra märkligheter

Utländsk arbetskraft skall ha samma löner och förmåner som svenskarna när de jobbar i vårt land.

Våra höga arbetskraftskostnader har resulterat i att produktionen av arbetsintensiva produkter har flyttats till andra länder med lägre löner men framförallt med lägre skatter och sociala förmåner. Sedan är det legalt att importera dessa produkter och vi kan betala mindre för dem än om de gjorts i Sverige (med inhemsk eller utländsk arbetskraft).

Är det inte dubbelmoral i stor skala?

Polska eller tailänska bärplockare tjänar per en månad mer än de kan göra på ett helt år i sitt eget land och ändå betala en lång resa. Samtidigt har många svenskvi ar som är arbetslösa och så friska att de skulle kunna plocka bär. Vansinnigt att skatterna gör så att den inte tillvaratas.

Borde det inte vara tullar på utländska varor, som motsvarar våra lönskatter?

Svenskarna sparar på bank eller i fonder.

Dessa medel sätts in i produktionen och generar vinster som medför att ränta kan betalas eller att fondernas värde stiger. Ofta är det så att utlandsplacering t.ex. östfonder ger bäst utdelning. Är det rimligt att vi finansierar utländska företag så att de kan konkurrera ut svenska företag? Skall Ryssland köpa SAAB och Kina VOLVO? Volvo nobbade ju norska oljepengar. Var det nödvändigt att de båda svenska personbilstillverkarna skulle hamna under amerikanskt inflytande? Varför fanns inte svenskt kapital?

Man säger att Eriksson, SKF, Volvo lastvagnar osv. är svenska företag, men många aktieägare finns i utlandet. Tänk om de tar över!

Hur skall föreslagna slopade skatter finansieras?

Vissa möjligheter har antytts ovan.

Men framförallt är det dynamiska vinster som ger effekt.
Vi får fart på samhället och ökar sysselsättningen.
Det finns massvis av arbetsuppgifter, som behöver göras samtidigt som vi har en undersysselsättning. Vissa har så ansträngande arbete att de blir sjuka, medan andra mår dåligt av att inte få jobba.
Äldre skall inte tvångspensioneras utan ges lättare jobb (deltid) och vara mentorer till de unga som måste jobba. Detta förhindrar att nästa generation gör samma misstag som den nuvarande eller föregående generationer har gjort. (Felaktiga beslut och dåliga produkter är mycket vanliga).

Vården kommer i framtiden att behöva stora resurser.
Här är äldre (delltidsjuka) lämliga som sällskap mm.
Undervisningen behöver "skolmorfar" osv.

Rundgången kan minskas
Slopas skatten på pensioner kan den vara mindre!

Slopas "pigskatten" kan den vara mindre!

Slopas momsen kan den inte vara avdragsgill.

Flera liknande exempel kan framföras.

Beskatta oseriös import.

FÖRMÖGNA PERSONER kan flytta hem till Sverige.
Våra idrottsmän och framgångsrika företagare (forskare och uppfinnare) skall inte behöva vara skrivna i utlandet för att få behålla en del av sina inkomster. (Monaco, Schweiz, Luxemburg, England, Irland och Kanalöarna är exempel).

IKEAS ägare kan bli svenskar och IKEA kan mera börja sälja svenska produkter!

Förslagen leder till att:

Kontrollen och administrationen av skatterna blir mindre.
Det gäller inte bara myndigheterna utan även företagens och allmänhetens kostnader .
Förståelsen och efterlevnaden av skattereglerna ökar .

Andra avsnitt i denna idé- samling visar på hur ett annorlunda effektivt samhälle skulle kunna fungera.