Stadsplanering

Stadsplanering

                                       

 

Allmänt                                                       2012-01-15 Shg

Atlantis - drömmar måhända.

              Hen = Han/hon

Historik

En översiktlig plan över hur samhället skall byggas har funnits sedan lång tid och i flertalet kulturer. Det är endast på ren landsbygd och i vissa städers slumområden, som byggnationen har varit helt fri (anarki?).

Numera har man börjat utvidga tätortsbegreppet till den mesta landsbygden och infört byråkratiska bestämmelser bestämmelser även för den.

Framförallt i tätorter märker man planeringen - eller brist på planering och förutseende.

Efter stora stadsbränder har radikala stadsplaner utarbetats. Under efterkrigsåren har rivningsraseriet gjort det möjligt att förändra stadsplanerna. Enskilda viljor och modeinriktningar har satt sin prägel på många samhällen

Framförallt har biltrafiken satt sina spår medan den kollektiva trafiken (spårbunden) inte påverkat stadsplanerna särskilt ofta (inte ens reserverad mark syns).

Har utvecklingen gått framåt eller är det bara modeväxlingar, som återspeglas i olika tidsepoker stadsplaner?

Är nya bostadsområden bättre, trevligare, funktionella osv. än äldre? Sol, ljus och luft har varit målet. Är det inte ofta sterilt och trist? Varför upplevs gamla städer som pittoreska och varför återgår man till smala gränder? Pendeln svänger till ytterligheter innan den vänder.

Några (nya) principer

Uppdelningen på centrum, bostads- och industriområden behöver inte vara strikt.

Modern miljövänlig industri, kontor och andra arbetsplatser bör förläggas nära bostäderna.

Trafiken separeras så att miljövänligs bostadsområden erhålls.

Gatorna behöver sällan ha trottoarer utan gång- och cykeltrafik har separata vägar.

I ett villaområde läggs en gångstig mellan tomterna, så att b arne n kan gå till lekplatser, skolor, affärer mm. utan att gå på gatan till garagen (husen).

Gångvägen bör ha anslutning till lokaltrafikens hållplatser.

I tätortsområden råder generellt högsta hastigheten 50 km/h. (Ändras år 2000 till 30, 40 osv.)

Inför en ny beteckning ”lokalgata” som har en absolut högsta tillåtna hastighet på 30. Den kan vara utformad som en bred cykelväg: Här har lekande barn, gång- och cykeltrafikanter företräde för bilar. Lokalgatan skiljs från den ordinarie gatan med en avfasad trottoarkant.   

 

Bostäderna bör ofta samlas till små byar.

Flerfamiljshus kan ha ena sidan av huset liggande mot en övertäkt gård.
Denna skall skapa trivsel och samhörighet mellan lägenheterma.
Där skall finnas lekplater och växtlighet i ett medlhavsklimat.
Flerfamiljshus kan göra breda med stora förråd i direkt anslutning till lägenheterna.
Dessa förrådsutrymmen (utan fönster) kan få disponeras fritt av hyresgästerna.
Vinds- och källarförråd kan inbesparas.

Alla lägenheter skall lätt kunna nås med bil. För villor, kedje- och radhus krävs närliggande garage och i flerfamiljshus bör hissen gå ner tillkällaren varifrån en innomhusgång finns till garagen.

De flesta skall ha egna garage för en eller flera bilar samt ett eget förråd i anslutning till bilplatsen. 
I framtiden läggs elbilgaragen i anslutning till lägenheternas förråd! (Stor hiss).

Centrumbildningarna bör göras tydligare och olika intressenter måste samarbeta.

Beroende på områdets storlek samlas funktionerna för:

 

·          Hållplats, buss- järnvägsstation, taxi

·          Brevlåda, post, bank

·          Kiosk, affärer, matställen, bensinstation

·          Sammhällssevice, vaktmästare, nyckelservice (borttappad nyckel)

·          Platskontor, vaktbolag, närpolis, vårdcentral, apotek

·          Lekskolor, skolor, åldringsbostäder

·          Brandkår, serviceverkstäder



Gator och vägar
Separering av trafiken är viktig för trafiksäkerheten.
Trottoarer behövs endast i vissa centrala delar.
Fordonstrafik, cykel och gångtrafik bör ha egna banor, som helst ligger långt från varandra och helst  med planfria korsningar.
I villaområden kan gångvägen ligga på andra sidan av tomterna annars skall en generell hastighetsbegränsning finnas (30 km/h).
Gång och cykelstråk bör leda till skolor, lek- och idrottsplatser.
I övrigt bör vägarna (gatorna) vara klassificerade för olika lämpliga hastigheter.

Transportlederna

I avsnittet om trafiksäkerhet behandlas utformningen av vägarna.

I bostadsområden kan finnas

·          Gångbanor för enbart gående (och småbarn på trehjulingar)

·          Gång- och cykelstråk (med och/eller utan moped)

·          Väg för gående med lokal biltrafik t.ex. till garage (högst 30 km/tim)

Dessa bör vara skilda från övriga gator med kantsten, trafikbubbla e.d.

 

Från bostäderna bör finnas gång- och cykelbanor till:

§          Skolor för mindre barn

§          Lokalt centra (en affär kiosk m.m.)

§          B usshållplatser o.d.

 

I samhällen kan finnas bilvägar mellan bostadsområden och arbetsplatser och genomfartsleder.

Från dessa bör gång- och cykeltrafik vara separerad (t ex med trottoar) och hastigheten begränsad. Gatubelysning bör finnas.

 

För genomfartsleder (70 – 110 km/tim) skall gång- och cykeltrafik vara helt separerad.

 

Gångtunnlar
Gång och cykeltrafik bör vara separerade.
Belysningen bör vara bra (okrossbar).
Dränering bör även finnas mitt i tunneln (på båda sidor) där det är mindre risk för att den täpps till av snö, is och löv. 



Offentliga toaletter

 

Människan behöver förutom sömn både mat och dryck men kan inte förbruka allt utan det blir ett avfall, som måst tas om hand. Till det allmänna utbudet av torg, gator och vägar bör även offentliga toaletter ingå. De bör kunna vara öppna dygnet runt och vara gratis att utnyttja. Man talar om nedsvining i portar och parker mm.

Vad beror det på? Är det slarviga individer eller bristande resurser.

 

På lämpliga ställer bör det finnas

-           Enkel anordningar: pissoarer även för kvinnor

-           Fullständiga toaletter
-           Service
Restauranger, kaffer, bensin-, och järnvägsstationer med flera skall åläggas att hålla toaletter för alla.

Att ta betalt för denna naturliga service är skandalmässigt.



Renhållning

Utefter vägar och på offentliga platser är det fullt med skräp, som någon kastat.

Singapore lär ha dryga böter för att kasta skräp (en cigarettfimp)

 

Det finns bara ett fungerande avfallssystem – pant på allt från flaskor och ölburkar till bilar.  

Panter bör vara så stor att det är kännbart att förorena och förstöra för medmänniskorna.

Övervakningen kan bli problematisk. Men samhället kan skaffa sig en bra inkomstkälla!

 

                                                   

 
 

 

Närmiljön

Bostadsområdena och människorna

Är nya bostadsområden bättre, trevligare, funktionella än äldre?
1950-talets bostadsområden är trista hus på avstånd från varandra.
Så har byggnationen utformats i flera årtionden. 
Naturen bredvid kan vara kala hällar eller grönytor med lite buskar.
Sol, ljus och luft har varit målet.
Är det inte ofta sterilt och trist?
Varför upplevs gamla städer som pittoreska?

Så beskevs de i föregående avsnitt.

Nya bostadsområden
Människorna, som bor där är ofta inflyttade från landet.
De känner inte varandra och har inga naturliga relationer.
Men de skall bli grannar för en längre eller kortare tid.
Många är invandrare, som maktahvarna har ambitionen att de skall integeras i samhället. 
Hur skall relationerna uppstå?
Förr fanns gemenamma lokaler såsom tvättstuga, cykel och barnvagnsförråd.
Med den nuvarande brottsligheten tar alla med sig cykeln och vagnen till balkongen. 
Vem är brottslingen?
Vad har han för känsla för andras egendom?
Vet han vem han själ ifrån?
Är han arbetslös och fattig?
Här krävs omfattande sosiologiska studier!
Det kan ta lång tid och bli tvetydigt.

Låt oss istället skapa en god bostadsmiljö!
Bygg på det gamla sättet med innergårdar, som alla har tillgång till.
De bör i störta möjliga utstäckning skötas lokalt av de boende.
De måste träffas och bestämma utformningen; ambitionerna måste kompromissas fram.

Samarbetet skapar vi-känsla!
Innergårdarna kan bli trygga områden, där man vågara släppa ut banen.
Barn
skapar lätt kontakter och förmedlar lätt kontakt mellan vuxna.
Alla som utnyttjar innegårdarna måste känna en ansvasrkänsla för den gemensamma egendomem.
osv.








 
 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

08.12 | 21:29

En mycket snarlik ide drivs i nuläget, se www.elvag.se
/Helena

...
07.02 | 18:34

Det varord och inga visor!

...
28.01 | 15:53
Elverken har mottagit 2
15.01 | 21:13
Sjukhusen har mottagit 3
Du gillar den här sidan